Huvudet på skaft

Allt med bilen har hängt som ett irriterande litet åskmoln ovanför mig den senaste tiden. Det var med en sann glädje jag körde in den på besiktningen idag.

Äntligen skulle den gå igenom! Nu hade ju alla fel blivit åtgärdade. Eller? Nä inte det inte... När besiktningsmannen läste upp alla tre anmärkningar insåg jag att jag missat fixa ena strålkastaren. Tre saker skulle jag se till att de blev åtgärdade! TRE! Hur kan man inte klara av att hålla reda på tre saker?!

Jag ville gråta för att jag blir så trött på mig själv. Jag tror att besiktningsmannen såg att jag var en person på bristningsgränsen och fixade därför till den där strålkastaren åt mig. SÅÅÅ snällt!

 

Och gossebarnet klarade av att hålla sig ganska lugn 😊

Någon knyckte min adress

Tillbaka!
 
Jag har alltså inte bloggat sedan 4 januari. Så fort jag började jobba insåg jag att bloggen skulle bli ett minne blott, eller åtminståne ligga på is ett tag. Jag kännde mig aldleles för oruttinerad för att kunna blogga samtidigt som jag jobbar heltid, har ett barn och två hundar. Det har inte direkt funnits någon tid över till någonting. Hela min tillvaro har bara gåt ut på att springa runt i ekorrehjulet.
 
MEN snart är det över om allt går bra. Jag jobbar bara oktober ut.
Tyvärr hade någon den goda smaken att köpa upp domänen bintan.se under tiden jag var inaktiv. Det är alltså INTE jag som bloggar på bintan.se längre. Aningen irriterande eftersom folk kanske tror att det är jag som bloggar där. Michan fattade direkt att det inte var jag som skrev men det beror nog på hur väl man känner mig. Jag får tillsvidare hålla mig tillgodo med bintan.blogg.se

Rekord

Jag och Loke har varit väldigt flitiga med löpningen den senaste veckan. Igår satte vi till och med ett nytt rekord! Vi sprang 6 km. Ja ni läste rätt! 6 km! Otroligt med tanke på vilken usel form jag var i för ett tag sedan. Jag älskar att sätta personliga rekord. Det blir så påtagligt att man klarar mer än man tror. Att slå rekord är som ett bevis på den sanna kapaciteten inom oss.